Minikurs om fåglar i allmänhetI denna minikurs förklarar vi några vanliga begrepp inom ornitologin (läran om fåglar). SYSTEMATIKI dag känner man till ca 10 000 olika arter fåglar i världen och ibland upptäcks nya arter. Som djurgrupp är fåglarna större än däggdjur, kräldjur och groddjur. I Sverige finns det 300 arter som förekommer regelbundet varav 240 st. som häckar i landet. Fåglarna systemeras i olika steg. I nyare fågelböcker hittar man nedanstående uppdelning. Fåglarna har vetenskapliga namn (ofta latinska) som följer Linnés taxonomiska system, dvs i artnamnet ingår släkttillhörighet, arttillhörighet samt (om flera raser finns) rastillhöriget. I tabellen ser du uppdelningen för en kråka (Corvus Corone Cornix).
FLYGFÖRMÅGA
Priset för att kunna flyga är en energiförbrukning som är 10-15 gånger större än när fågeln är i vila. En del fåglar, som rovfåglar, stormfåglar och labbar, har dock lärt sig att flyga på "lågpris". De utnyttjar de uppåtvindar som bildas när varm luft stiger uppåt (termik) och de vindar som skapas i vågdalar på haven. Vid denna glidflykt går det bara åt två gånger så mycket energi som vid vila. SINNENFåglarna har i stort sett samma sinnen som oss människor. De varierar dock avsevärt mellan olika arter. Ibland överträffar de oss, som t ex rovfåglarnas skarpa syn och ugglornas hörsel. En del änder kan höra infraljud och de flesta fåglar kan se uv-ljus och alltså fler färger än oss. Ett sinne har dock fåglarna som vi saknar, nämligen magnetsinnet. Med hjälp av det kan fåglarna navigera efter jordens magnetfält som efter en kompass. LÄTENFåglarna kommunicerar med varandra genom läten, som har olika betydelse. Den vanligaste typen av läte är sången. Den används av hannar för att locka till sig en hona och markera sitt revir (tomtgräns). Sången är hos vissa arter mycket imponerande, som hos t.ex koltrast och kärrsångare, medan den hos hackspettarna bara består av en serie trumningar. Förutom sången använder fåglarna även andra olika läten. Här ser du några övriga läten:
FÖDAFåglarna har ett mycket skiftande födoval. Många äter insekter, en del har specialiserat sig på näktar och honung, andra på frön och nötter medan några äter fisk och jagar däggdjur och fåglar. Ett bra sätt att se vad en fågel huvudsakligen äter är att titta på näbbformen.
RUGGNING
Genom ruggningen kan man avgöra hur gammal en fågel är eftersom det ofta förekommer skillnader i dräkterna beroende på åldern. Därför brukar man tala om juvenila, subadulta och adulta fåglar (se rutan nedan). Man kan dessutom se på fågeln i vilken årstid den befinner sig (om man nu inte skulle veta det). Många fåglar har nämligen en vinterdräkt och en sommardräkt. Sommardräkten är den färgrikaste och används främst vid häckningen för att attrahera honor och driva bort rivaler. Vinterdräktens syfte är framförallt att göra fågeln så kamouflerad som möjligt.
FLYTTNING
Senare forskning visar att det är fler arter som flyttar, än vad man tidigare trott. Genom att flytta utnyttjar alltså fåglarna olika tillfälliga miljöer för att bilda en komplett levnadsnisch. Fåglarnas unika förmåga (flygförmåga) att kunna finna de för stunden och ändamålet bästa livsvillkoren gör att det istället vore mer relevant att fråga sig varför vissa arter inte flyttar! Flyttfågelforskningen har på senare tid kommit med nya spännande kunskaper, men alla samband är långt ifrån klarlagda. Ny teknik (t.ex. radar och små lätta sändare) har bidragit till att lösa en hel del gåtor och skapar förhoppning om att ytterligare bidra till ökad förståelse om hur och varför olika arter flyttar som de gör. Den intresserade rekommenderas litteratur av Thomas Alerstam som är en av de ledande flyttfågelforskarna i Sverige. |
Hemligheten bakom fåglarnas framgång är flygförmågan. För att kunna flyga
krävs en uppåt och framåtdrivande kraft. En fågelvinge är gjord så att
den skapar lyftkraft när den rör sig framåt i luften. Den konvexa ovanytan
gör att luften måste strömma längre väg och alltså snabbare över vingen,
vilket enligt fysiska lagar skapar ett lägre lufttryck på ovansidan. Under
vingen är trycket alltså större vilket lyfter fågeln. Den framåtdrivande
kraften skapas genom vingpennornas förmåga att automatiskt ändra form
under vingslaget så att luften kan pressas bakåt. 
Alla fåglar måste regelbundet förnya sin fjäderdräkt eftersom den slits
och tappar sin funktion. Detta sker bl.a genom att gamla fjädrar lossnar
och nya växer ut. Vissa fåglar kan byta fjäderdräkt tre gånger per år,
de flesta en gång, medan andra väntar upp till tre år mellan varje byte.
Några fåglar håller ständigt på att byta fjädrar. Varje art har sitt eget
speciella ruggningsmönster. 
Fågelflyttning förekommer allmänt inom jordens alla klimatzoner, även
i tropikerna. Hos oss uppträder regelbundna årstider i form av vinter
och sommar, medan det på andra platser sker miljöväxlingar genom t.ex
regntid och torrtid. Fåglarna utnyttjar dessa miljöväxlingar för att hitta
bra häcknings- och överlevnadsmiljöer. 
Stäng fönstret