Fågellokaler
| Fågellokaler i Söderhamn | Fågellokaler i Sverige | Övrigt |
| Ålsjön | Ottenby | Utfodringsplatser |
| Korsholmsudden | Falsterbo | Ugglor |
| Lugnesjön | Tåkern | Holkar |
| Skatön | Hornborgasjön | Nattsångare |
| Ålsjöängarna (Maden) | ||
| Stenöorn | ||
| Granskärs våtmark | ||
| Flygstaden | ||
| Vårdberget | ||
| Alirs öga |
ÅLSJÖN
(Karta)
Ålsjön var länge en av länets förnämsta fågelsjöar och rikskänd som en
av de bättre i Sverige. Sjön har under mitten av 1900-talet utsatts för
flera sänkningsföretag vilket bidragit till snabb igenväxning som drabbat
fågellivet. I samband med dragningen av E4:an som skar av sjöns västra
del avsattes Ålsjön som naturreservat 1978, och 1983 skapades en fördämning
som höjde sjöns medelvattenyta med 70 cm.
Regelbundna restaureringsinsatser gör att sjön nu börjar återfå sina forna
kvalitéer som fågelsjö..
Antalet
häckande fågelarter i sjön och dess närmaste omgivningar räknades för
ett antal år sedan till över 60 arter. Totalt har över 200 fågelarter
noterats och det förekommer att mer än 100 arter observerats under en
och samma dag. Änder, sumphöns, vadare och måsfåglar av flera olika arter
förekom regelbundet. Kärrhökar, fiskgjuse och andra rovfåglar likaså.
Då och då har mer sällsynta arter visat sig som t.ex. amerikansk kopparand,
stripgås, ägretthäger, röd glada, brun glada, ringtrast, rördrom,
trastsångare, svarttärna, berglärka och skäggmes.
I den branta sluttningen på sjöns södra sida växer en skog av urkogskaraktär med upp till 200-åriga tallar och granar. Torrträd och lågor förekommer rikligt. Skogen som har ett mycket rikt växt- och fågelliv införlivades i Ålsjöns naturreservat så sent som 1993. I denna miljö trivs såväl järpe som tretåig hackspett.
1963 uppfördes ett fågeltorn efter den södra sidan av sjön. Tornet hör till ett av de trevligaste i Sverige och är väl värt ett besök.
LUGNESJÖN
(Karta)
Denna
fågelsjö som till storleken är ca 1/3 av Ålsjön avsattes tillsammans med
ett frodigt lövskogsområde som naturreservat 1972. Skillnaden från Ålsjön,
förutom storleken, är just det stora inslaget av lövrika omgivningar som
skapar förutsättning för ett mycket rikt hackspett- och småfågelliv. I
sjön häckar liksom i Ålsjön bl.a skäggdopping och sothöna.
Rörhöna, brunand och vattenrall observeras även regelbundet. Vid sjön
finns det två fågeltorn varav ett är handikappanpassat.
ÅLSJÖÄNGARNA
(MADEN) (Karta)
Med Ålsjöängarna (även kallad Maden) avses slättlandskapet
väster om E4 vid Ålsjön. I centrala delen flyter Söderalaån samman med
utloppet från Ålsjön samt med Ellnebäcken och bildar därefter Söderhamnsån
(som flyter genom Söderhamn). Dessa vattenleder översvämmas regelbundet
under våren och området har då betydelse som rastlokal för stora mängder
and- och vadarfåglar. Ålsjöängarna utgör under såväl vår som höst en
rastlokal även för andra arter, inte minst rovfåglar. I området finns två fågeltorn varav det södra är
handikappanpassat.
STENÖORN
(Karta)
Stenöorn är en av länets förnämsta rastlokaler för sträckande vadare.
I stort sett samtliga vadare som regelbundet förekommer i Sverige har
observerats vid Stenöorn. Udden avsattes som naturreservat 1978.
Anledningen till varför vadare ofta besöker Stenöorn under flyttningen är de långgrunda stränderna och sandbankarna som erbjuder bra födobetingelser. Stenö är en viktig länk i den kedja av fågellokaler utmed den svenska ostkusten som gör det möjligt för vadarfåglarna att klara den långa flyttningen. Fågeltornet uppfördes 1993 av SFK och byggdes ut 2003 för att klara fler besökare och erbjuda lä vid fler vindriktningar.
Vid få av de andra fågellokalerna har så många rariteter upptäckts som vid Stenöorn. Några av sällsyntheterna som dykt upp är tereksnäppa, tjockfot, ängshök, skärfläcka, kentsk tärna, skäggmes, svartbent strandpipare, lappmes, fjälluggla, rostand, silkeshäger, glada, dubbel- och dvärgbeckasin.
En bra utsiktsplats över sandreveln där vadarna håller till får man från fågeltornet.Till skydd för fågellivet råder tillträdesförbud i reservatet under tiden 1/4 till den 31/8, med undantag för fågeltornet och stigen fram till det.
KORSHOLMSUDDEN
(Karta)
Vid Långvind ligger Korsholmsudden som är en av länets bästa fågellokaler
för sträckande sjöfågel. Med bil och till fots tar man sig ut till udden
på ca en timme från Söderhamn.
När vädret och vindarna är de rätta har man tidigt på vår- och höstmorgnarna stor chans att få uppleva sträck av storlom, alfågel, ejder, sjöorre och de flesta änder och doppingar. Även rovfåglar och småfåglar sträcker förbi udden. Men det gäller som sagt att vara ute under morgontimmarna för att ha chans att bevittna morgonsträckets mest intensiva ögonblick. Det händer inte sällan att mer ovanliga arter upptäcks som t.ex. alkekung, praktejder, havssula, gråhakedopping, vitnäbbad islom, svartnäbbad islom, tretåig mås, toppskarv, pilgrimsfalk, härfågel, gråspett, tretåig hackspett, berglärka och lappmes.
SKATÖN
(Karta)
Skatön är en avlång udde som sticker ut i havet. Liksom
Korsholmen är detta en havsfågellokal men Skatön hyser
även miljöer för vadare. Det tar visserligen 40 minuter
att promenera ut till udden, men väl framme bjuds man på vackra
vyer och förhoppningsvis bra fågelobservationer. Vitnäbbad
islom och skärsnäppa är exempel på arter som upptäckts
på Skatön.
Granskärs våtmark utgör Sveriges nordligaste våtmark för efterbehandling av avloppsvatten. Våtmarken fungerar som ett extra reningssteg för det vatten som behandlas i Granskärs reningsverk. Främst avses att på naturlig väg reducera halterna av kväve och fosfor. Området ligger vid Forsbackabron i östra delen av Söderhamn och utgör rastplats för bl.a. vadare. Även sångare av olika slag häckar och rastar i anslutning till våtmarken och t.ex. har höksångare flera gånger ringmärkts här. Vintertid driver SFK en matning i områdets västra del (se karta). Eftersom de första dammarna är isfria under vinterhalvåret uppehåller sig en hel del fågel i och runt dessa. Våtmarken invigdes våren 2004.
FLYGSTADEN
(Karta)
Efter nedläggningen av flygflottiljen i Söderhamn (F15) är området
numera delvis tillgängligt för civila. Flygstaden är idag en företagspark
där privata företag huserar i de tidigare militära anläggningarna. På
området finns även boendemöjligheter med vandrarhem, hotell och
lägenhetshotell. (För info om boende på Flygstaden se www.flygstaden.se.)
Flygstaden har visat höga kvaliteter som fågellokal och det är framförallt
rovfåglar som dras till den grässtäppsliknande biotopen under höst och
vår. En hel del av våra rovfåglar ses då regelbundet och rariteter som
ängshök, stäpphök, kejsarörn, jaktfalk samt brun- och röd glada har
noterats här. Även vadarfåglar nyttjar området vilket t.ex. resulterat i
fynd av tjockfot och fjällpipare. Flygstaden är dessutom förmodligen
landskapets säkraste lokal för trädlärka.
VÅRDBERGET (Karta)
Mitt i Ljusne samhälle finns detta mindre berg. Lokalen är den högst belägna
i området och man har en enastående utsikt åt alla väderstreck. Vårdberget
är en utpräglad sträcklokal och läget i anslutning till kusten gör lokalen
extra intressant. T.ex. har observationer på 22 havsörnar gjorts samtidigt!
Förutom rovfåglar så noteras även sträckande tättingar från Vårdberget.
ALIRS
ÖGA (Karta)
I samband med dragningen av Ostkustbanan användes överskottsmassorna till
ett naturkonstverk, som med sina 150 000 kubikmeter är Sveriges största.
Med en höjd av 24 m och placerat i ett redan högt beläget område blir
utsikten från toppen magnifik. Från Alirs Öga skådar man företrädelsevis
rovfågel, som tycks ha en sträckled över denna plats. Havsörn ses regelbundet
men även pilgrimsfalk, brun glada och mindre skrikörn har observerats
här. I området hörs ibland trädlärka.
Kända fågellokaler i Sverige
OTTENBY
Välbesökt fågellokal på Ölands södra udde (skådarnas "Mecka"). Bäst på
vår och höst då fåglarna koncentreras till den smala udden. Vid Ottenby
finns även en av landets 13 fågelstationer där regelbunden ringmärkningsverksamhet
har bedrivits ända sedan 1946. Vid udden finns även ett fågelmuseum,
en restaurang samt ett naturum.
Länk till Ottenby: Klicka
HÄR.
FALSTERBO
Fågellokal vid SV Skåne som är känd för ett stort rovfågelsträck.
Vid Falsterbo finns även en fågelstation. Länk till Falsterbo: Klicka
HÄR.
TÅKERN
Stor vasssjö i Östergötland. Känd för de 10000-tals gäss som rastar vid
sjön, framförallt på hösten. Vid sjön finns ett vidsträckt spångsystem
ute i vassen med gömslen och utsiktsplatser där man bl.a. har stor chans
att få se skäggmes.
Länk till Tåkern: Klicka
HÄR.
HORNBORGASJÖN
En av norra
Europas finaste fågelsjöar belägen mellan Vättern och Vänern. Känd för
den årliga trandansen. Ett omfattande restaureringsprojekt påbörjades
1992 och blev klart 1995. Vid sjön finns ett informationscentrum med utställning
och cafeteria.
Länk till Hornborgasjön: Klicka
HÄR.
Övrigt
Att besöka någon av våra utfodringsplatser ger en unik möjlighet
att få se vanliga och ovanliga fågelarter under hela vintern.
Utfodringsplatserna har varit i drift sedan 1994 och har blivit
populära utflyktsmål vintertid.
För information om var utfodringsplatserna finns belägna, kontakta
någon i klubben.
Ugglorna är ett släkte som man sällan ser röken av
trots att dom till en viss
grad förekommer rikligt i vår närhet.
Orsaken är framför allt att de är som mest
aktiva under dygnets
mörka timmar
och vilar på dagen (det finns dock undantag).
Men under en begränsad tid på senvintern ger sig ugglorna till
känna. Det är under vindstilla, månklara kvällar vid skiftet
februari/mars som ugglorna börjar leta efter en partner genom sitt
dova "hoande" läte. Då har man i våra trakter chansen att få höra
kattuggla, pärluggla, hornuggla, slaguggla, och om man har tur även
berguv (Europas största uggla). I Sverige finns totalt 11
ugglearter.
Ibland brukar man tala om "uggleår". Då menar man år när ugglorna
förekommer mer än normalt. Orsaken är oftast att markerna hyser
större tillgång på sorkar och möss än vanligt.
De vårfåglar som sist anländer till Sverige är de
s.k. nattsångarna.
De nattsångare som man brukar höra runt Söderhamn är sävsångare,
rörsångare, näktergal och gräshoppsångare. Då och då hörs även
kärrsångare, busksångare, flodsångare och trastsångare.
I det moderna skogsbruket där man ej lämnar träd att
åldras och bli
torrakor är det ont om boplatser för fåglarna. En
grupp fåglar som drabbats extra hårt av bostadsbristen är ugglorna.
Även duvor och mesar är utsatta arter.
I Söderhamns Fågelklubb
genomför vi regelbundet holkprojekt för att stödja utsatta arter.
